Kronanloppet gick av stapeln idag, seedningslopp 1 av 3 inplanerade inför Vasan, och mitt första långlopp någonsin, 4 mil, inte ens halva vasan. 

Pappa hade gjort ett toppenjobb med skidorna och langade dricka, gels och kaffe, guldvärt, kaffet på sista varvet gav hopp om liv igen. Åkte in på en snabbare tid än förväntad, trots förkylning jul och inte riktigt fått till något bra pass i fjällen. Min grymma mab rullade in på en andra plats!

 

Och inte att glömma känslan efteåt, älskar känslan av att verkligen pumpat ut kroppen alla dess krafter så att man inte ens orkar ta av sig skidorna själv.